Emelie Alm

HEJ VIETNAM!

Vietnam, tjena!

(Skrivet från flygplandet till Vietnam).

En välbehövlig resa har äntligen börjat. Har varit lite halv-nere ett tag innan detta. Ni vet när man går runt och väntar på att något ska hända, som ska få en att känna något en inte känt på ett tag. Lyckorus och motivation. Precis som om att gå och vänta på något någonsin lett till att något bara händer av sig själv.. Nja :P Höstdepressionen. Som många av oss i norden känner till. Som är så synd med tanke på hur bra vi egentligen har det. Varför kan vi inte bara få njuta av livet och att vi faktiskt har det bra? Men det är väl naturligt för alla antar jag vart man än bor. Vi mår ofta bra under de ljusa månaderna på sommaren. Till slut tar lyckokänslorna slut, det finns ett slut på goda känslor tyvärr de det måste det. Trots att vi är priviligierade som få. Det är ju en konstig och trist känsla, en känsla av tomhet, hopplöshet och likgiltighet. Vi har alla känt den, tror jag. Om inte på hösten så någon annan period i livet. Så vad gör man? Jo i och med att vi är så priviligierade går vi in på flygresor.se och bokar ett flyg! Kroppen och framförallt hjärnan skriker efter miljöombyte, i alla fall i mitt fall. Några timmar bort så får vi chansen att leva ut, lägga undan den tunga ryggsäcken av deppighet från våra tyngda axlar, se och uppleva nya miljöer, träffa okända och inspirerande människor i en annan kultur än vår egen, andas ny frisk luft. Det här kan vi göra bara med hjälp av några klick på datorn och några timmar på ett flyg/tåg/båt/buss. Bara det, att veta att möjligheten finns, gör att en får upp blicken några cm! Vi kan göra det. Alla kan inte göra det men vi kan heller inte ägna alla våra dagar i livet åt att sörja vad andra inte har möjlighet till. Hur egoistiskt det än kan kännas. Vi får försöka leva ut så gott vi kan och hoppas på att alla får vara så lyckliga som de bara kan och att hjälpas åt så gott vi kan. På ett sätt blir ju att resa till fattiga länder ett sätt att hjälpa till.

Mycket känslor nu. Kan gå från att känna mig helt tom, bara ett skal av hud till att böla hejdlöst, utan någon större anledning. För att sedan må prima och fyllt av energi/pepp ett kort tag. Konstigt är det men också intressant. Vad mycket känslor och icke-känslor vi är fyllda av.

Nu sitter jag och min uppsatspartner på flyget mot Vietnam, framme om 6 h. Vi ska ta en taxi till vårt hotell (buss om vi hittar rätt, jag som är lite små-snål tänker att buss blir bättre xD), checka in och sedan är det bara att börja njuta. Utforska. Nya möten. Nya känslor. Nya tankar.

Uppdaterar om ett par dagar om läget här nere!

 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

Uppdatering ett par dagar senare kommer här :P

Äntligen har vi landat och fått sova lite! Höll oss vakna och dygnade för att få en så "bra jetlag" som möjligt. Som som stockar i 10 h inatt men kändes som man skulle kunna sovit 10 h till!

Gick ner till frukosten och fick detta smaskiga! (bilden nedan)

Maten är väldigt god här nere alltså. Sist jag var i Asien var jag för ointresserad för mat och nya smaker så levde på ris och friterad kyckling typ men nu försöker vi prova så mycket nytt som möjligt. Det äts mycket Pho (nudelsoppa) här i Vietnam och vi har redan ätit två stycken fantastiskt goda, en vegetarisk och en med nötkött. De människor vi mött hittills är också väldigt trevliga och glada, de är väldigt positiva och sociala!

Nu har vi landat lite första dygnet och nu börjar en liiiite stressig vecka. Vi är ju trots allt nere för att skriva uppsats.. tyvärr! Men men det är bara köra så är planen att vi kommer vara lediga en del sista två veckorna. Idag ska vi förbereda en intervjuguide för intervjuerna vi ska ha nästa veckan. Imorogn kommer tentan för förra kursen ut... Det blir det värsta. Vetenskapsteori och vetenskaplig metod 2, kul!! Får försöka göra den så snabnt oc smidigt som bara går. På lördag åker vi buss till Kambodja och där har vi förbokat ett hotell vi ska bo på en vecka. Nu är det bara hoppas att vi får hålla oss friska för vi har ingen tid till at vara sjuka!! :O Hoppas hoppas!

Nu ska vi snart dra igång med plugg här men först ett dopp i hotellets pool.

Vi får helt enkelt försöka njuta så mycket vi kan av god mat och promenader m.m mellan tentaplugget och intervjuerna de kommande dagarna. Kulturella får vi vara mer efter denna veckan och vi kommer även åka tilbaka till Vietnam och tillbringa några fler dagar här innan vi flyger hem sen. Då ska vi gå på krigsmuseum m.m och turista runt lite mer =) Glömde ta en bra bild på chock nummer 1 när vi åkte bussen till hotellet igår nämligen trafiken xD Herregud, ni som varit i Asien vet. Mopeder och bilar öööööverallt. Vissa är det tre-fyra personer på, vissa har md sig saker som stegar och inredningsträd och vissa har på sig vinterjacka trots att det är 30-32 grader. Haha. Kors och tvärs åker de och mitt i en gröt av mopeder kan en liten människa komma springande. Så det är så vi gör med, springer slalom över vägarna xD Nähä nu räcker det. HEJ!

Varma, luftfuktiga hälsningar från Vietnam!

Lite champagne har ju ändå aldrig skadat?

 

 

Från sista solstrålarna i Sverige innan avfärd. Nervös deluxe. Skräckblandad förtjusning det här med att lämna tryggheten och kasta sig ut i något nytt =)

27 september 2018 05:38 | Blandat |

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas